En vanlig måndag i Bogotá...

…brukar börja med måndagsmöte kl 09 där vi går igenom veckans arbete och bestämmer vem som är hushållsansvarig. Idag senarelade vi mötet eftersom en kollega var och tog blodprover i massor eftersom hon har känt sig lite hängig ett tag. Sjukdomshistorien i detta projekt är ingen rolig sak så nuförtiden skickas man till farbror doktorn vid minsta känning. När man har ett sånt här jobb är det lätt att ignorera småkrämpor och fortsätta jobba, vilket allt som oftast straffar sig i det långa loppet. Själv mår jag prima både fysiskt och psykiskt så ingen behöver oroa sig! Jag var ute och sprang i morse och kände mig betydligt starkare än sist. Med några rundor till så har kroppen vant sig vid de extra 2600 metrarna över havet.

Hur som helst, denna måndag var lite speciell av en annan, betydligt roligare anledning. Mattias som jobbar på kontoret i Quibdó har sin ”vilovecka” (innebär ett par dagars jobb på kontoret i Bogotá och resten ledigt för att få miljöombyte och få njuta lite av civilisationen). Han berättade om medföljning som han och Astrid gjorde förra veckan till ett område i Chocó där vi inte varit förut. Det är ett komplicerat område där två paramilitära grupper slåss med Farc om kontrollen över territoriet. I den största staden Istmina är det skottlossning varje dag och man har nu infört utegångsförbud efter midnatt. Med följningen gick i alla fall bra och vi fick mycket värdefull information som vi kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet. Mattias var också glad att kunna berätta att mannen de medföljde, som jobbar för en ursprungsfolksorganisation, var mycket nöjd med SweFORs insats och hade känt sig betydligt säkrare tack vare medföljningen.

De medföljningar jag har gjort hittills har varit av en helt annan sort. Efter Caliresan har jag varit med samma organisation i två andra städer, Yopal och Villavicencio. Båda ligger i en region som heter ”Los Llanos”. Llanos är det stora slättlandet som i väst sträcker sig till gränserna mot Venezuela och Brasilien och i söder till Amazonas. Ett ord som sammanfattar mitt intryck av denna region – hetta. Ord som sammanfattar en medföljares situation – livegen. Dit den medföljda går, dit går jag. När hon/han äter, äter jag. När hon/han sover, sover jag. Ganska påfrestande faktiskt så det är skönt att medföljningarna sällan är längre än tre dagar. Samtidigt är det såklart väldigt intressant, i alla fall om jag som i Yopal får tillfälle att prata med människor från orten och höra hur de beskriver situationen där.

Gloria från Asfaddes berättar om organisationens historia för seminariedeltagarna i Villavicencio.

Bogotá sett från Monserrate, en kyrka som ligger på en bergtopp öster om staden. Hurthelga var såklart tvungen att gå upp, en svettig 50-minuters klättring, trots att det finns en linbana.

Mina kollegor Lotten och Teresia i La Candelaria, Bogotás enda koloniala stadsdel. Resten av den koloniala arkitekturen förstördes i "El Bogotazo", benämningen på en av de våldsammaste kravallerna i Colombias historia som rasade efter mordet på Jorge Eliécer Gaitan i april 1948.