tisdag 22 januari 2008

Long time no see


Nästan en månad sedan jag skrev på bloggen och självklart har det hänt alldeles för mycket för att jag ska kunna beskriva allt utan att trötta ut er alldeles. Så det får bli någon slags resumé. Håll till godo.

Efter att ha ofirat jul på hästryggen i Villa de Leyva jobbade jag ensam på kontoret under mellandagarna. I ärlighetens namn var det lite svårt att koncentrera sig på arbetet, tankarna flög väldigt gärna iväg till den stundande semestern och min pojkvän Pers besök. Den lediga tiden ägande jag hur som helst åt att studera dykteori och öva på ”buddy breathing” med mera i en bassäng, för att vara klar för uppdyk när vi anlände till karibiska kusten.

Den 30:e landade Per på El Dorado-flygplatsen och det var en minst sagt konstig känsla att ses igen efter dryga två månader. Skype med webbkamera är bra men säger inte alls hela sanningen. Trots lite höjdhuvudvärk och jetlag hos Per firade vi in det nya året ordentligt med smarrig middag och sedan fest hos en svensk journalist som bor i Bogotás Gamla stan – La Candelaria. Och innan vi visste ordet av satt Per och jag i en pool på taket och tittade ut över stadens alla ljus och ett och annat fyrverkeri. Det är fyrverkeriförbud sedan några år tillbaka på grund av de många bränder och personskador som blev resultatet av bogotanernas häftiga nyårsfirande, men från taket såg man till de angränsande kommunerna där inget förbud råder och såklart även de raket som trotsiga bogotabor ändå sköt iväg.

Dagen efter flög vi till kusten, vår semesters huvudmål. Under dryga två veckor hann vi med nationalparken Tayrona, känd för sina vackra stränder där den tropiska skogen når ända ner till vattnet; uppdyk för Open Water för min del utanför Taganga, en blåsig och rätt sjabbig liten fiskeby som invaderats av utländska och colombianska budgetturister; Cartagena, Colombias koloniala stolthet där vi strosade runt, njöt av vacker arkitektur och en och annan kall öl i skuggan; mer dykning vid Islas del Rosario; och San Gil, halvvägs tillbaka till Bogotá. Där var vi nere i en riktigt häftig, vattenfylld grotta, vi forsrände i tvåmannabåt, vi tog en ridtur och gjorde en enormt varm vandring genom ett väldigt vackert och kuperat landskap. Med andra ord en skön, avslappnad semester för två hyfsat aktivitetsberoende personer som vi.

Ja, det var semestern i korthet. Per åkte hem den 18 och samma eftermiddag åkte jag på en något improviserad medföljning. Mer om det i nästa inlägg.

3 kommentarer:

Unknown sa...

Sol, bad och Karin i all ära men det är ju ändå för underbart att få komma tillbaka till Sverige igen! Här är 2 grader, mörkt, blåsigt, regnigt och ensamt. Vad är det man brukar säga? Borta bra men hemma bäst!

limali sa...

Hej Karin,
Trevligt att läsa din berättelse om semestern och de bilder Per visade häromdagen visade en fantastiskt omväxlande natur och kultur. Spännande.

Hälsar Linda

sommarsanna sa...

Låter som om ni har haft det riktigt bra!! Verkar vara ett otroligt land med massor att erbjuda. Och kul att ni har så gemensamma intressen.
Och som Per skriver, här är det kanon väder.... Men vi ser fram emot en vecka i fjällen, har redan hyrt skidor, så jag är redo för första åket (eller nja, min lår-träning har väl inte varit full så effektiv som den borde för att kunna få ut 100% av åken).
Hur som hels, kul att läsa om er semester!
Kram Sanna